Idag finns ingen särskild skatt på digitala tjänster i Sverige. Aktiebolag betalar bolagsskatt på vinsten beroende på var de anses bedriva sin verksamhet. Hur intäkter och kostnader fördelas mellan länder styrs av skatteregler om så kallad transfer pricing, TP. Reglerna utgår från internationella principer och finns sedan i varje lands nationella skattelag. När EU kom med förslaget om skatt på digitala tjänster var grundtanken att det land där konsumtionen, köpet, sker ska få en större andel av vinsten.
– Det blir som en ny ”bolagsskatt” som ska betalas av företag till det land där konsumtionen sker, säger Hans Peter.
Alla medlemsländer inom EU har så kallad nationell vetorätt i skattefrågor. Det innebär att ett medlemsland i princip har rätt att sätta upp sina egna skatteregler. Men i vissa lägen kan vetorätten kringgås.
– Dels kan vetorätten i vissa lägen kringgås, dels kan EU pressa länder till att inte utnyttja den. Skatten kan också införas i OECD*:s modellavtal för skattefrågor som Sverige förbundit sig att följa. Men vi kan välja att inte godkänna förändringar i avtalet, berättar Hans Peter.
Digitalskatt införd i flera länder
Flera länder inom EU har redan infört så kallade digitalskatter utan att invänta OECD då de anser att giganter som Google, Facebook, Apple och Amazon utnyttjar skatteregler och undviker att betala skatt i de länder de är verksamma.
– Digitalskatterna är helt nya för de länder som infört dem. Jag har inte sett några utvärderingar av effekter om hur det har fungerat i de länderna än, säger Hans Peter.
Frankrike är ett av de länder som har varit drivande i frågan. För cirka ett år sedan fick Google betala 9,2 miljarder i svenska kronor i böter och restskatt i Frankrike efter en förlikning i fransk domstol. Bakgrunden till detta var anklagelser om att Google smiter undan all skatt genom att redovisa alla intäkter från Europa i Irland där huvudkontoret ligger. Nyligen fick även Facebook betala 1,1 miljarder svenska kronor i restskatt till Frankrike. Dessutom ska Facebook betala 50 procent mer i skatt under 2020 än förra året.
– Om man inte kan enas så kommer fler länder att införa egna skatter på digitala tjänster, menar Hans Peter. Just nu är frågan uppe i ytterligare 6–7 länder inom EU och även Norge utreder frågan. Indien har redan infört en egen variant. Detta anses vara det nya inom internationell beskattning. Kreativiteten hos länder inom EU och många utvecklingsländer stimuleras av att företag utvecklar nya digitala affärsmodeller där värdet av tjänster ökar och deras intäkter från traditionell bolagsskatt minskar.
Frankrikes pådrivande i frågan om att länderna bör kompenseras och få en rättvis andel av skatteinbetalningar, har lett till en långvarig konflikt med USA. USA anser att en sådan skatt diskriminerar de amerikanska företagen. Detta har upprört USA:s president, Donald Trump, som hotade med att införa tullavgifter på franska lyxvaror om inte Frankrike hävde skatten på digitala tjänster. Emmanuel Macron, Frankrikes premiärminister har därför pausat skatten för tillfället.
– Skatten har blivit en del i ett nytt handelskrig mellan länder och regioner. USA har hotat även Storbritannien med att inte gå med på ett frihandelsavtal med dem efter att de lämnat EU. Samma har man gjort med flera mindre länder inom EU.
Svenskt motstånd
Skattebeslut inom EU kräver enhällighet och i nuläget saknas enhällighet när det gäller synen på digitalskatter. Sveriges finansminister, Magdalena Andersson, är kritisk till att införa digitalskatter innan OECD har kommit med ett förslag på hur det ska gå till. Hon menar att många av de stora länderna, som kanske inte är de mest innovativa ekonomierna, är de som driver frågan. Hon föredrar den modell som Sverige redan tillämpar, att skatten tas ut på företagen, där produktionen och produktutvecklingen sker.
– Det svenska motståndet bygger även på att svenska bolag skulle få betala mer skatt i andra länder och mindre i Sverige, menar Hans Peter. Vi vill inte ”exportera” skatteintäkter. Därtill får bolagen sannolikt betala mer skatt och får heller inte fulla avdrag för sina kostnader. Vi talar om ”lose-lose”, inte ”win-win” för ett mindre exportberoende land som Sverige.
Enligt Hans Peter så bör bolag räkna med en dubbel beskattning om digitalskatter införs.
– Ja, bolagen bör räkna med det. En ”ny bolagsskatt” på värdet av digitala tjänster och en vanlig aktiebolagsskatt. Sannolikt får den digitala skatten till viss del avräknas mot bolagsskatten. Sammantaget kommer det att bli dyrare för konsumenter, Apple säger till exempel att man kommer höja sina priser på produkter och tjänster för att finansiera de nya digitalskatterna. Det kommer dessutom att bli mer att göra för skatterådgivare och det är inte långsiktigt hållbart, konstaterar Hans Peter.
Nytt förslag väntas våren 2021
Det ursprungliga förslaget som först kom inom EU för cirka två år sen går ut på att företag som tillhandahåller digitala tjänster och har en omsättning på över 750 miljoner euro på koncernnivå, ska betala skatt i de länder där konsumtionen sker, alltså i de länder där användarna finns. Hans Peter menar att om en skatt väl har införts så kan det föreslagna omsättningsbeloppet lätt sänkas. Han poängterar också att det idag är oklart vad som avses med en digital tjänst, även om OECD har exemplifierat.
– Mjukvara i lastbilar, kylskåp med mera ses till exempel som en digital tjänst. Spotify, Klarna med flera säljer digitala tjänster. Plattformsföretag som bedriver e-handel är digitala tjänster. Den nya skatten kommer att tas ut på en egen skattebas. Det är än så länge osäkert hur till exempel avdrag för utvecklingskostnader och tidigare förluster kommer att beräknas. Även medelstora koncerner i Sverige bör alltså noga följa frågan om digitalskatt, konstaterar Hans Peter.
Då EU inte kunde enas ligger nu förslaget hos OECD. Ett beslut förväntas under våren 2021 och då är det upp till varje medlemsland att införa eller inte införa de nya reglerna.
– Först måste OECD presentera sitt förslag under våren 2021. Sedan får vi se hur det tas emot av EU till att börja med. Om ett skarpt förslag kommer i Sverige, så bör detaljerna i det gå ut på remiss. Men har man väl kommit överens inom OECD och EU och Sverige därefter förbundit sig att införa skatten, så blir det i praktiken inte mycket att snacka om, avslutar Hans Peter.
*Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Hans Peter Larsson är skattejurist, skatteansvarig på FAR och har över 30 års erfarenhet av skattefrågor. Hans Peter bloggar kontinuerligt om skatter och skatteförändringar och har gjort sig ett namn som Sveriges mest samhällsintresserade skatterådgivare.
