Inflation, räntor, kostnadsökningar, geopolitisk osäkerhet – men förbättring i sikte

Andreas Wallström, prognoschef och Sverigechef för den makroekonomiska analysen på Swedbank.

Hej Andreas! Kan du börja med att berätta för oss om de viktigaste makroekonomiska faktorer som påverkar oss idag?

Det som påverkar oss mest är fortsatt kostnadsläget, med hög inflation och fortsatt stigande räntor. Vi har också ett svårt geopolitiskt läge med krig i vår omvärld, vilket ökar osäkerheten, men som faktiskt är mindre viktigt för själva affären.

Det pågående kriget i Mellanöstern har fått stor uppmärksamhet de senaste veckorna och den ekonomiska osäkerhetsfaktorn kretsar främst kring dess påverkan på oljepriset. Även om oljepriset hittills påverkats marginellt, är den stora osäkerheten om kriget sprider sig till kringliggande länder. Västvärlden har minskat sitt beroende av olja, men trots det finns risken att stigande oljepriser upprätthåller hög inflation och höga räntor.

En betydande osäkerhet är energisituationen och de relaterade energikostnaderna. Trots att vi för närvarande har relativt låga elpriser och stabila naturgaspriser i Europa finns en viss oro, särskilt med tanke på förra vintern. Även om vi har byggt upp lager av naturgas och minskat beroendet av rysk import, återstår risken för komplikationer vid en extremt kall vinter, leveransproblem av naturgas eller produktionsstörningar i kärnkraftverk.

Hur har det ekonomiska läget påverkat näringslivet?

Om man uthärdar svåra tider kan man samtidigt konstatera att varje kris föder insikter. Den kris vi nyligen gått igenom har lärt oss att inflation och räntor kan öka snabbt, något som var oväntat efter två decennier med låg inflation och räntor. Företagare kan anpassa sig till ökad osäkerhet genom att vara försiktigare med att ta på sig för mycket skuld. Det sker en tillnyktring i näringslivet, där de mest räntekänsliga delarna slås ut. Detta skapar ett näringsliv som är mer motståndskraftigt gentemot ränteläge och inflation.

Vilka företag i Sverige kommer att drabbas hårdast av den nuvarande ekonomiska situationen?

Generellt sett är utmaningarna större för de som verkar inom hushållsnära tjänster, eftersom svenska hushåll befinner sig i en tuffare situation. Detta är särskilt tydligt inom detaljhandeln. Även konsultbolag ligger illa till, då företag i svåra tider ofta är snabba med att avsluta konsultavtal och undviker nyrekrytering av konsulter.

Några av dem som kämpar mest just nu bostadsbyggare som drabbas av både högre kapitalkostnader och byggmaterialpriser, samtidigt som efterfrågan minskar. Många fastighetsbolag har förbättrat sina balansräkningar och minskat riskerna genom att avyttra fastigheter. Utöver bygg- och detaljhandelssektorerna drabbas även närliggande branscher hårt.

… och vilka företag gynnas?

Företag som är lågt belånade och som har lånat till fast ränta är företag som gynnas i krisen. Detsamma gäller för importörer som framgångsrikt har valutasäkrat sina inköp och därigenom undviker högre inköpskostnader eller lägre exportinkomster.

Vissa delar inom industrin går just nu väldigt starkt, bland annat de som gynnas av den gröna omställningen i Europa. Det går även bra för svensk försvarsindustri, som gynnas av det osäkra globala läget och det kommande NATO-medlemskapet.

Vilka är de huvudsakliga utmaningar att ha koll på inför 2024?

Framförallt är det osäkerheten kring vart räntorna tar vägen. De flesta – även vi analytiker – är överraskade över hur snabbt och hur mycket räntorna kunde stiga. Trots förhoppningen om att vi nu är nära räntetoppen finns det stor osäkerhet kring utvecklingen framöver. Räntorna bör sjunka, men det är inte troligt att vi kommer återvända till de riktigt låga räntenivåer vi minns från pandemitiden.

För företag som bedriver import och export är kronans utveckling av stor betydelse. Även om en viss förstärkning förväntas under nästa år och 2025, både gentemot euron och dollarn, förblir kronan på fortsatt svaga nivåer.

Med tanke på den makroekonomiska situationen, hur bör svenska företag agera framöver?

Företagens förutsättningar är väldigt olika, vilket gör det svårt att ge generella råd. Att genomföra ränte- och valutasäkring nu är troligtvis för sent, men lyckligtvis ser det bättre ut om man kan hålla ut i något kvartal eller två. För de mest utsatta branscherna är det nödvändigt att fortsätta jobba med sina balansräkningar för ökad motståndskraft mot höga räntor. Även om räntorna förväntas sjunka, kommer det sannolikt att ske gradvis, och minusräntor kan vi nog säga tillhör det förflutna.

För företag inom handeln är det viktigt att noggrant överväga förväntningarna på kronkursen, vilken är genuint osäker. Vår bästa bedömning är att kronan ska stärkas mot både euro och dollar, även om detta är en osäker prognos.

Mitt bästa tips, som vi själva använder, är att skapa olika scenarier. Genom att analysera hur företaget påverkas om kronan fortsätter försvagas, stärks påtagligt eller håller sig på samma nivå, får man en känslighetsbedömning som kan ligga till grund för investeringsbeslut. Samma metod kan självklart appliceras på andra variabler, såsom ränteläget, för att få en bättre förståelse för hur företaget kan hantera förändringar.