Med visionen att göra det möjligt att digitalt identifiera sig, och därmed använda tjänster över gränserna, strävar EU efter att alla medborgare och företag ska få tillgång till europeisk, digital identitet. Detta är en utveckling som kommer underlätta processen för att exempelvis hitta boende inför en utlandsflytt, ansöka om bygglov för sommarhuset eller registrera sig för kurser inför utbytesterminen.
För att en e-legitimation ska vara giltig för offentliga och privata tjänster i hela EU krävs det att den uppfyller den högsta tillitsnivån enligt eIDAS definition. För närvarande har dock Sverige, som ett av få EU-länder, inte något alternativ för detta. Mobilt Bank-ID, som är den signifikant mest använda e-legitimationen, uppfyller endast den näst högsta nivån. Enligt det särskilda förfarande i EU:s förordning om elektronisk identifiering behöver Sverige snabbt utveckla och anmäla en e-legitimation på den högsta nivån.
Utformning av en statlig e-legitimation
Orsakerna bakom initiativet
En särskild utredning har fått i uppdrag av regeringen att analysera möjligheterna för att ta fram och driva en statlig e-legitimation. Uppdraget motiveras framförallt av behovet att uppfylla EU-kraven, men det finns även andra anledningar till att utveckla en e-legitimation på högsta tillitsnivå.
I dagens digitala värld utgör tillgången till e-legitimation en av de mest effektfulla målen för cyberattacker med potential att lamslå många kritiska samhällsfunktioner. Enligt Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet” använder hela 93 % av den svenska befolkningen en e-legitimation, vilket förstärker behovet av säkerhet. För att kunna möta dessa hot och skydda den samhällskritiska infrastrukturen behöver Sveriges regering säkerställa högsta säkerhet kring e-legitimationstjänster.
Nya krav för framtidens e-legitimation
För att en e-legitimation ska nå den högsta tillitsnivån är det hårda krav som ska uppfyllas. Utredningen har förslagit att ansökan, identifiering och utlämning av e-legitimationen ska göras hos Polisen. Polismyndigheten själva håller dock inte med utredningen utan föreslår istället att det bör vara Skatteverket som ansvarar för hanteringen, enligt sitt remissvar.
Utredningen föreslår även att en ytterligare myndighet ska engageras i processen genom att ge Myndigheten för Digital Förvaltning ansvar för utfärdandet av själva e-legitimationen. Kostnaderna för staten förväntas bli påtagliga, vilka föreslås delvis täckas genom en ansökningsavgift på 400 kr per e-legitimation.
Med den föreslagna processen kommer både kostnad och tidsåtgång att utgöra hinder. Därför är det inte omöjligt att föreställa sig att staten kan finna anledning att öka incitamenten för att främja anskaffandet av en statlig e-legitimation. Ett tidigare exempel är när införandet av digital deklarering innebar att skatteåterbäring betalades ut före påsk, vilket resulterade i att en stor del av den svenska befolkningen snabbt skaffade sin allra första e-legitimation.
Vägen framåt
Införandet av en statlig e-legitimation är en omfattande process som kräver noggranna förberedelser. Den 31 januari var sista dagen för de berörda instanserna, inklusive Hogia, att lämna sina remissvar och utredningens slutbetänkande ska presenteras senast den 31 maj. Efter att regeringen och riksdagen fattat alla nödvändiga beslut uppskattar Digg att utvecklingstiden kommer att vara 24 månader. Detta innebär att vi tidigast år 2026 kan förvänta oss att en helt fungerande statlig e-legitimation, på högsta tillitsnivå, finns tillgänglig för svenska medborgare.
