Alla företag med anställd personal omfattas av semesterlagen. Semesterlagen är dispositiv vilket innebär att regelverket kan anpassas i till exempel ett kollektivavtal. Lagen beskriver miniminivåer för rätten till semesterledighet och hur semesterlön ska beräknas. Det mesta i lagen är lika för alla oavsett anställningstid. Erik Douglasson är HR-expert på Hogia och har många års erfarenhet av semesterförläggning och vet vilka regler som gäller.
Erik Douglasson, HR-expert
Vad innebär semesterår och intjänandeår?
– Semesteråret är enligt semesterlagen från den 1 april till och med den 31 mars påföljande år. Du har rätt till minst 25 betalda semesterdagar varje semesterår om du har tjänat in dem. Intjänandeåret är året innan du tar ut din semester och det är när du arbetar under intjänandeåret som du tjänar in dina betalda semesterdagar.
Får man ingen semester alls om man inte har jobbat under intjänandeåret?
– Om du endast varit anställd under en del av intjänandeåret, så har du inte fullt ut tjänat in rätten till betald semester. Men du har ändå rätt till ledighet, så kallad obetald semester, ledigt utan lön. Om företaget tillämpar semesterlagen så spelar det roll vilket datum du blev anställd. Om du blev anställd före 31 augusti har du rätt till 25 obetalda semesterdagar. Om du anställs efter den 31 augusti har du rätt till 5 obetalda dagar. Nästkommande semesterår baseras också på hur många dagar du har tjänat in, blev du till exempel anställd den 1 juni så får du 21 betalda dagar och 4 obetalda dagar nästkommande semesterår.
Har man rätt till förskottssemester?
– Det är helt upp till arbetsgivaren om man vill erbjuda förskottssemester. Det innebär då att du som anställd får ersättning från din arbetsgivare under de dagar som du har rätt till obetald semester. Använder du förskottssemester uppstår en skuld till din arbetsgivare som motsvarar det avdrag som arbetsgivaren skulle ha gjort om du tagit ut obetalda semesterdagar. Skulden skrivs av efter fem år men skulle du säga upp dig själv innan dess så måste du betala skulden. Har ni kollektivavtal på arbetsplatsen räknas de fem åren från din första anställningsdag. Annars räknas de fem åren från det att du tagit ut förskottssemestern. Förskottssemesterdagar kan man inte spara.
Vad kan regleras i kollektivavtalet?
– Kollektivavtalet kan innehålla bestämmelser som ersätter semesterlagen, till exempel vilka datum som gäller för intjänandeår och semesterår, hur och när semesterersättning ska betalas ut, hur lång semester de anställda ska ha och när besked om semesterns förläggning ska lämnas ut. Därför är det alltid bra att ha koll på vad som gäller på din arbetsplats enligt ert kollektivavtal.
Vad gör man om man inte är överens med sin arbetsgivare om semestern?
– Arbetsgivare har en skyldighet att förlägga och bevilja en sammanhängande ledighet på minst fyra veckor (den så kallade huvudsemestern) under perioden juni - augusti. Tanken är förstås att arbetsgivaren ska komma överens med de anställda om när huvudsemestern ska förläggas. Går det inte att komma överens, då är det arbetsgivaren som i slutänden bestämmer över förläggningen.
Medarbetaren har rätt till att senast två månader före önskad semester få besked om semestern har beviljats. Det gäller både huvudsemester och annan semester, som till exempel den femte semesterveckan eller enstaka semesterdagar. När semestern väl är beviljad och utlagd kan arbetsgivaren inte dra in eller ändra den.
Vad händer om arbetsplatsen stänger, kan arbetsgivaren tvinga sina anställda att ta semester?
– Du som är anställd kan aldrig bli tvingad till att ta ut obetald eller sedan tidigare sparad semester. Däremot kan arbetsgivaren lägga ut innestående betald semester om den anställde har sådan kvar och inte begärt att få spara den. Enligt semesterlagen har arbetsgivaren skyldighet att se till att medarbetaren tar ut minst 20 semesterdagar per år. Överskjutande semesterdagar kan medarbetaren spara i max fem år. Semestern är till för vila och återhämtning och kan inte heller bytas mot någon annan form av ersättning. Medarbetaren är heller inte skyldig att vara anträffbar under sin semester.
Kan arbetsgivaren beordra någon att avbryta sin semester?
– Ja, arbetsgivaren har rätt att beordra medarbetaren att avbryta sin semester. Dock måste det finnas synnerliga skäl för att bli inkallad från sin semester. Synnerliga skäl kan till exempel vara om det skulle inträffa något så allvarligt att hela verksamheten står och faller med att en medarbetare är på plats eller inte. Arbetsgivaren blir då skyldig att ersätta den ekonomiska skada som uppstår, en rimlig ersättning för att avbryta sin semester måste medarbetaren själv ta ställning till.
Vad ska man göra om man blir sjuk under sin semester?
– Om medarbetaren blir sjuk under semestern så kan medarbetaren själv avbryta semestern, detsamma gäller vid vård av sjukt barn. Detta anmäls som vanligt till arbetsgivaren och återstående semester får tas ut under ett annat tillfälle.
Viktigt att komma ihåg:
- Enligt semesterlagen har du rätt att få besked om semester är beviljad senast två månader innan du påbörjar din semester
- Arbetsgivare alltid kan ha semesterförmåner som är bättre än vad lagen säger
- Man kan aldrig ta halva semesterdagar
- Sparade semesterdagar måste tas ut inom fem år
- Förskottssemester/obetald semester kan aldrig sparas
- Håll koll på vad som gäller kring semester i ert kollektivavtal
- Semestern är till för vila och återhämtning och kan inte bytas mot någon annan form av ersättning
- En anställd är inte skyldig att vara anträffbar under sin semester
- Du har rätt att avbryta din semester om du eller dina barn blir sjuka.
