Avskrivning

En tillgång har en viss livslängd och därmed också en viss ekonomisk livslängd. Dessa två är sällan lika långa men själva värdet minskar efter åren som går. En avskrivning ses som en kostnad eftersom den motsvarar värdet av förbrukade resurser. Avskrivningen redovisas därför i resultaträkningen och själva tillgången redovisas i balansräkningen. Man fördelar kostnaden över dess ekonomiska livslängd för att redovisa anläggningstillgångens värdeminskning och ger på så sätt tillgången dess verkliga värde, dess bokförda värde. När tillgången sedan är avskriven utgör den inte längre någon kostnad för företaget. Det vanligaste sättet att avskriva är avskrivning enligt plan. Då utgår man från tillgångens anskaffningsvärde och sedan skrivs värdet ner under hela den ekonomiska livslängden. I det finns även en bedömning av tillgångens förbrukning under perioden.

Exempel på en avskrivning
Det är endast anläggningstillgångar som förväntas minska i värde som avskrivs; maskiner, inventarier, datorer. Mark, konst eller finansiella tillgångar avskrivs inte då de inte förväntas minska i värde och således inte har en ekonomisk livslängd.

På engelska: depriciation