På Hogia spelar mobbprogrammering en central roll i hur vi skapar hållbara och effektiva lösningar.
2 min läsning

Innehåll

Artikel

Mobbprogrammering – mer än bara kod

Mobbprogrammering handlar om mycket mer än att bara skriva kod. Det är ett sätt att arbeta på som inte bara främjar samarbete och kunskapsöverföring, utan också leder till högre kvalitet och kortare ledtider. Det menar Hogias utvecklare som har anammat arbetsmetoden. Vi fick en pratstund med två specialister på området.

På Hogia spelar mobbprogrammering en central roll i hur vi skapar hållbara och effektiva lösningar. Två personer med stor erfarenhet av detta är Daniel Nilsson, utvecklingschef på Hogia, och Martin Lassbo, senior utvecklare på Hogia. Vi bad dem förklara vad metoden innebär och berätta varför den har blivit så framgångsrik.

Vad är mobbprogrammering?

Mobbprogrammering eller mob programming som det heter på engelska innebär att hela teamet – utvecklare, testare, produktägare och UX-designers – samlas framför samma skärm och arbetar tillsammans på en uppgift i realtid. I stället för att utvecklare jobbar ensamma och sedan lämnar över sin kod för granskning, sker både kodning och granskning samtidigt. På så sätt bidrar alla med sin specifika kompetens och tankesätt, vilket gör att vi kan lösa problem snabbare och på ett mer genomtänkt sätt, förklarar Daniel.

När vi jobbar tillsammans framför samma skärm kan vi snabbt diskutera och lösa problem. Det är också lättare att ställa frågor om något känns oklart och vi kan ge varandra feedback direkt, fyller Martin i.

Vad finns det för fler fördelar?

Den höga kvaliteten på slutresultatet. När hela teamet arbetar tillsammans minskar risken för missförstånd och felaktiga tolkningar. Eventuella diskussionspunkter och problem lyfts upp direkt, vilket gör att vi kan lösa dem innan de blir större hinder. Och eftersom alla har varit med i diskussionen får vi en gemensam förståelse för varje lösning och risken att missa något viktigt minskar, menar Daniel.

Martin håller med:

Det här sättet att jobba gör att vi snabbt får koll på vad som är absolut nödvändigt och vad som kan vänta. Här dyker också de svårfångade problemen upp, som vi kanske inte skulle ha tänkt på om vi jobbade ensamma.

En annan fördel är den kontinuerliga kunskapsöverföringen som sker i realtid, fortsätter Daniel. Vi delar våra erfarenheter direkt, vilket gör att alla, oavsett erfarenhet, utvecklas snabbare. Det minskar också problemen som kan uppstå när en senior utvecklare slutar. Genom kontinuerlig kompetensöverföring är vi alla på samma nivå hela tiden. Metoden stärker också samarbetet mellan funktioner. UX-designers får en bättre förståelse för den tekniska sidan, och utvecklarna lär sig att se saker ur användarens perspektiv.

Hur är det att arbeta så tätt tillsammans?

Eftersom man arbetar tillsammans minskar stressen och det blir lättare att hantera problem som uppstår. Vi delar både framgångarna och utmaningarna, vilket skapar en trygghet i teamet då vi inte behöver lösa allt själva. Om någon är borta en dag, kan teamet ändå fortsätta arbetet utan problem, berättar Martin men menar också att det finns situationer då metoden lämpar sig mindre bra:

Mobbprogrammering är fantastiskt när uppgiften kräver olika kompetenser och många beslut. Men om det är något repetitivt och enkelt, som att uppdatera 25 liknande tjänster, gör vi den första uppdateringen tillsammans för att dra nytta av allas kompetens och hitta det optimala sättet. Därefter delar vi upp arbetet så att alla kan ta ansvar för några var.