Idag är det lägsta tillåtna aktiekapitalet 50 000 kr (för privata aktiebolag, för publika gäller minst 500 000 kr) och sänkningen till 25 000 kr träder ikraft den 1 januari 2020. Det finns givetvis inget hinder för aktiebolagen att ha ett högre aktiekapital.
Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Syftet med lagen är att främja företagande och sysselsättning. Detta har särskild betydelse för tjänste- och kunskapsföretag som inte har behov av kapitalkrävande tillgångar och där kravet på 50 000 kr kan vara betungande.
Kravet på ett aktiekapital tillkom för över 100 år sedan, i 1895 års aktiebolagslag var kravet 5 000 kr (motsvarar drygt 300 000 kr i dagens penningvärde). Beloppet höjdes 1975 till 50 000 kr och 20 år senare till 100 000 kr, 2010 sänktes kravet till dagens 50 000 kr.
Idag finns det ca 600 000 privata aktiebolag. Efter den förra förändringen av aktiekapitalet (från 100 000 kr till 50 000 kr) ökade antal nybildade bolag successivt från ca 8 000 till ca 30 000 nya bolag per år. I utredningen som gjordes när förslaget om sänkningen kom beskrivs det som sannolikt att ökningen av nya bolag till stor del berott på det sänkta kravet på aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr och att sannolikheten är stor att den sänkning som föreslås nu från 50 000 kr till 25000 kr kommer att ha liknande effekter.
Innan sommaren skickade justitiedepartementet ut en utredning till olika remissinstanser, en utredning med förslag om att sänka kravet på aktiekapitalet i privata aktiebolag från 50 000 kr till 25 000 kr. Förslaget är en del av januariavtalet, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag.
