Prisbasbelopp, vad är det som gäller?

Eftersom Sveriges ekonomi påverkas av inflation så går det inte att lagstifta fasta belopp för vissa avgifter och förmåner. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga och jämförbara nivåer utgår vi i Sverige från ett prisbasbelopp.

Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att beräkna prisbasbeloppet. Beräkningarna ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex*. Det finns tre olika typer av basbelopp:

Prisbasbelopp, räknas fram årligen av SCB enligt socialförsäkringsbalken och fastställs av regeringen. Används för att årligen räkna ut beloppen för bland annat tjänstepension, kostförmåner, arbetsgivaravgifter, studiemedel och föräldra- och sjukpenning. Prisbasbeloppet används dessutom inom skattesystemet och socialförsäkringen.

Förhöjt prisbasbelopp, räknas fram årligen av SCB och fastställs av regeringen. Används främst för att beräkna hur stor intjänad tilläggspension personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska ha.

Inkomstbasbelopp, räknas fram årligen av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen. Används främst för att räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Regeringen fastställer formellt beräkningen för nästkommande år i november året innan.

Beräkning av prisbasbelopp

Beräkningarna av prisbasbeloppet (tidigare benämning basbeloppet) ska enligt de nuvarande bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (2010:110), utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal ska årligen multipliceras med ett jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det år som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997.

Konsumentprisindex med två decimaler har för juni 1997 och juni 2021 beräknats till 257,38 respektive 341,32 (1980=100). Jämförelsetalet har sedan beräknats som 341,32/257,38 = 1,3261. Bastalet 36 396, som beräkningarna av prisbasbeloppet ska utgå från, har uppräknats genom multiplikation med jämförelsetalet 1,3261.

Prisbasbeloppet för år 2022 har således beräknats till 48 300 kronor (36 396 x 1,3261= 48 300) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 700 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2021.

Beräkning av förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet ska beräknas på samma sätt som det ordinarie prisbasbeloppet, men med skillnaden att bastalet är 37 144. Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2022 har beräknats till 49 300 kronor (37 144 x 1,3261 = 49 300) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en höjning med 700 kronor jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2021.

Belopp år 2022

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 48 600 kronor respektive 49 300 kronor för år 2022.

Regeringen har också fastställt inkomstprisbasbeloppet till 71 000 kronor.

Höjningen av prisbasbeloppet gör bland annat att taken i ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. (Till exempel 8 prisbasbelopp för sjukpenningen och 10 prisbasbelopp för föräldrapenningen).

* Konsumentprisindex (KPI) mäter den generella prisnivån i Sverige. Genom att jämföra KPI från olika tidpunkter kan man mäta hur priserna förändras över tid. Statistiska Centralbyrån räknar ut KPI genom att hämta in prisuppgifter på varor och tjänster inom olika kategorier i proportion till hur befolkningen konsumerar dem.

Källa: SCB, Regeringen och Skatteverket