Att pandemin har påskyndat digitaliseringen har blivit tydligt, inte minst på betalningsmarknaden. De digitala sätten att betala har blivit allt vanligare och Sverige tillhör idag de länder där digitala betalningar tar över snabbast i världen. Under flera år har vi i Sverige haft en låg kontantanvändning och när e-handeln ökade ytterligare så minskade antalet kontantbetalningar ännu mer.
För de köp som skedde i butik har det också blivit vanligare att blippa sitt betalkort. En anledning till det kan vara att minska kontaktytorna på grund av smittrisk och att gränsen för att behöva ange sin kod vid ett inköp höjdes från 200 till 400 kronor under år 2020.
Swish-betalningar ökar
Under pandemin har också Swish-betalningar ökat, både online och i butik. En anledning till det är att fler butiker accepterar betalningsmetoden. Tillsammans med blipp-betalningar stod de kontantlösa betalningarna för 60 procent av alla betalningar förra året. Enligt Swish är det hela 7 miljoner svenskar som idag har Swish-appen och under Black week nu i år skedde över 5000 betalningar i minuten via appen.
Robin Hjelte som är Head of Analytics på Swish berättar att de ser en stor tillväxt i antal betalningar framåt. Han säger också att de ser en markant ökning i segmenten self-service och e-handel jämfört med tidigare. Swish har haft en tillväxt på 77 procent för handel sedan förra året och hela 34 405 968 692 kronor swishades under september månad år 2021. Användandet av QR-koder ökade med 148 procent under år 2020 jämfört med året innan och 276 444 företag erbjuder idag betalningar med Swish.
Kontantparadoxen
Även om kontantanvändandet har minskat så är det många som väljer att spara i just kontanter. Detta kan bero på många olika faktorer som till exempel en misstro på dagens teknik. Kontantsparandet har medfört att mängden kontanter av högre valör som cirkulerar i samhället har ökat, trots att användningen har minskat. Detta kallas för Kontantparadoxen. I många länder vill befolkningen helt enkelt ha kontanter i sparmedel, och särskilt i kristider, som nu under pandemin.
Sverige och Norge är två av länderna som avviker från paradoxen då den totala mängden kontanter har minskat. En förklaring till det kan vara att när de digitala betalningslösningarna ökar, så minskar behovet av kontanter och det kan helt enkelt vara svårt att använda som betalningsmedel. Alltså kan det vara fördelaktigt att välja en besparing som man faktiskt tror sig kunna använda sig av i framtiden.
Bigtech-företag och andra lösningar
Även företag som Klarna har fått ökad användning det senaste året. Med Klarnas betalningslösning kan konsumenten handla sin vara på nätet och behöver inte betala förrän varan är mottagen. Även så kallade bigtech-företag som Apple och Google erbjuder idag betalningslösningar som gör det möjligt att till exempel betala genom att blippa sin mobiltelefon eller smart watch i affären. Dessa lösningar växer snabbt. Även Facebook vill in på betalningsmarknaden och arbetar idag på att ta fram sin egen digitala valuta som de kallar för Diem.
När dessa företag med global räckvidd har tagit sig in på betalningsmarknaden har det skapat oro för att betalningslösningarna ska konkurrera med varje nationell valuta. Det har också ökat behovet av att införa nya regleringar för att skydda konsumenter. Därför diskuteras detta internationellt bland medlemmar i BIS, Bank for International Settlements som är en organisation bestående av 63 centralbanker från hela världen, vars uppdrag är att stötta alla centralbanker för att skapa pengamässig och finansiell stabilitet.
E-krona – statliga digitala pengar
Under år 2017 startade Riksbanken ett projekt med att undersöka om det var möjligt att använda ett komplement till dagens kontanter, en så kallad e-krona. Den skulle i så fall ges ut av Riksbanken och vara tillgänglig för allmänheten. E-krona skulle innebära att allmänheten fortsatt har tillgång till statliga pengar, fast i digital form, och den skulle kunna användas där det idag inte är möjligt att betala med kontanter. E-krona skulle fungera tillsammans med existerande betalningssystem och 1 e-krona skulle i så fall ha samma värde som en fysisk 1-krona eller en krona på ett privat bankkonto.
Än finns inget beslut taget om att börja använda e-kronor. Men Riksbanken fortsätter sitt arbete med att utreda behovet och effekterna av e-krona samt om den påverkar svensk lagstiftning. De jämför och testar också tekniska lösningar och förbereder arbetet med att eventuellt upphandla en utgivningsbar e-krona.
Statens roll på betalningsmarknaden?
Den digitala utvecklingen på betalningsmarknaden i Sverige kan medföra att kontanter helt enkelt blir värdelösa i framtiden om befolkningen slutar använda dem och handeln slutar att ta emot dem. Om kontanter inte är ett accepterat betalningsmedel i framtiden kommer det innebära ett kontantlöst samhälle.
Denna utveckling oroar Riksbanken då allmänheten inte längre skulle ha tillgång till allmänt accepterade centralbankspengar, det vill säga kontanter. Riksbankens oro föranledde att det i Riksdagen tillsattes en utredning i december år 2020. Utredningens uppgift är att göra en kartläggning över betalningsmarknadens utveckling och analysera statens framtida roll. Utredningen ska undersöka om Riksbanken behöver använda e-kronor och se över innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel i en värld där kontanter används allt mindre.
Utredningen ska även kartlägga vilka roller som staten och näringslivet ska ha på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll. Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2022.
Källa: Riksbanken
