Att gå från ord till handling för att må bra i den stressade världen vi lever i var något som Therese Albrechtson själv var tvungen att göra då hon i samband med att hon fick sitt andra barn själv gick in i väggen. Vägen tillbaka var tuff men fick Therese att reflektera och intressera sig för vad det faktiskt är som gör att vi mår dåligt av stress och hur vi kan göra för att förebygga det.
– Jag fick min egen upplevelse av vad psykisk ohälsa innebär och efter det så har jag pratat med läkare, professorer, psykiatriker och andra personer som också blivit drabbade. Det har gett mig mycket kunskap inom området och det är den jag vill förmedla i mina böcker och mina föreläsningar, berättar Therese.
Therese menar att det som gör att vi är mer stressade nu än förr i tiden beror på många olika parametrar. En del är förstås digitaliseringen och informationssamhället som vi lever i.
– Vi möts av lika mycket intryck under en dag nu, som vi möttes av under en hel livstid förr. Vi matas dagligen med krav och förväntningar om hur vi borde se ut, lyckas med etc. Och våra hjärnor är inte gjorda för att hålla den höga stressnivån under lång tid. Våra hjärnor behöver vila.
Sociala medier – en stressfaktor?
Den forskning som Therese har tagit del av visar att sociala medier och den framskridande digitaliseringen gör att vi åsidosätter sådant som vi faktiskt mår bra av, som att äta bra, röra på oss och umgås fysiskt med andra människor. Therese berättar att man kan jämföra ett beroende av sociala medier med missbruksberoenden.
– Vårt push- och notissamhälle stressar våra hjärnor eftersom vi hela tiden måste hänga med i allt som händer i den digitala världen och inte tar oss tid till återhämtning. Dessutom påverkas många av jämförelsehetsen som finns på sociala medier, en del medvetet andra omedvetet.
Att vi hela tiden ska ha koll på vad andra människor gör i den digitala sociala medie-världen leder till och med till att många människor lider av additionsstress, det vill säga att man adderar olika personers till synes perfekta liv och jämför dem med sitt eget liv. Det blir såklart en omöjlighet att leva upp till.
– Studier har också visat att de som redan mår dåligt har en tendens att må ännu sämre av att ständigt följa andra människors liv i sociala medier, berättar Therese.
Under pandemin har bilder på fantastiska fester, resor och träffar med vänner förstås minskat i de sociala flödena. Therese tror att det kan finnas många som faktiskt känner lättnad när de inte ser en massa kul som andra gör när de checkar in.
– Jag tror att det finns både positiva och negativa effekter av det vi har upplevt under pandemin. När samhället har ”öppnat upp” igen i omgångar så ser man hur glada många extroverta människor blir av att få ses i verkligheten och vilken energi det ger dem. Medan de som är mer introverta tycker att det har känts skönt att inte behöva träffa människor. Och kanske har det varit befriande för både introverta och extroverta att slippa ha en fullbokad kalender och att inte lida av FOMO, Fear of missing out.
Therese Albrechtson föreläsare och författare.
Välmående – en individuell fråga
Det finns många generella forskningsbaserade verktyg för att människor ska må bättre men vad som får just dig att må bra beror också på dina individuella behov. Therese menar att det framförallt handlar om vad man ska lägga fokus på.
– Återhämtning är dock en viktig del för alla. Att återhämta sig är inget som ska göras om man hinner med det, utan det ska finnas strukturerat och schemalagt i ditt liv så att återhämtningen verkligen blir av. Detsamma gäller reflektion. Först när du stannar upp kan du se om du är på rätt väg, om du sitter vid ratten i ditt liv och om det är något du behöver justera för att inte hamna eller fortsätta i en negativ spiral.
Det finns en uppsjö förebyggande åtgärder, verktyg och metoder beroende på vad man ser att man som individ behöver. Och det går inte att göra allting samtidigt, då håller det inte över tid. Men en av de vanligaste orsakerna till att folk går in i väggen är att de tappar kontrollen. Genom att prioritera återhämtning och reflektion kan du se om du har kommandot i ditt liv.
– Sen gäller det att vara detektiv i sitt eget liv för att se vad man själv behöver. Förutom de basala behoven som bra kost, träning, sömn, återhämtning och reflektion är det viktigt att fråga sig själv, vad är det som ger mig energi? Finns det något jag kan göra för att fylla på pluskontot i mitt liv? Vad behöver jag förändra/förbättra och så vidare. Hittar du svaren på de frågorna så se till att du verkligen utför dem.
Prioritera rätt
När man tar del av en bra föreläsning är det lätt att bli inspirerad och få wow-känslan där och då. Men det kan vara svårare att leva som man har blivit lärd. Då gäller det att prioritera in det i livet.
– Jag tycker det är jättebra att skriva ned det man tar med sig från en inspirerande föreläsning. Sen får man lägga in tid i kalendern där man går igenom vad man ska prioritera och göra verklighet av. Har man lagt in det i en kalender så är det större chans att det blir av.
Enligt Therese är det också ett klassiskt misstag att man tror man ska göra allt. Hon menar att det är bättre att prioritera och välja ut ett fåtal saker att fokusera på, istället för att tro att man ska göra allt, för då blir det sällan något gjort.
– Det du väljer att göra ska förstås vara realistiskt, tanken är att du ska få de härliga dopaminkickarna när du klarat det.
Aldrig för sent
Även om man är helt nere och utmattad är det aldrig för sent att använda verktygen för att komma tillbaka. Det man kan göra då är att börja på en annan nivå menar Therese.
– Då kanske inte målet ska vara att gå 30 minuter om dagen utan då kan det istället vara att göra reflektionsmetoden 5 minuter om dagen och bara ta sig ut i friska luften i 5 min. Det är jätteviktigt att man utgår från sin egen situation och inte jämför med alla andra. Och det första steget ska vara så litet att det inte går att misslyckas, avslutar Therese.
