Det tar ungefär 30 minuter att tillverka ett visir i en 3d-skrivare. Kan man göra det snabbare? Den utmaningen tog sig Edward Hadziavdic och Marcus Örtenberg Toftås an, båda studenter på teknisk fysik på Chalmers. Med en design, som hade godkänts av Sjukhusen i väster, kunde de testa tillverkningen på universitetets laserskrivare. De lyckades få ner tillverkningstiden till en minut. Eftersom behovet var enormt var de måna om att hjälpa till och undersökte möjligheten att sätta igång en masstillverkning, med hjälp av Chalmers 35 laser- och 3d-skrivare.
– När vi hade säkrat utrustning och lokaler tog vi kontakt med Västra Götalandsregionen och lade upp ett beställningsformulär på deras hemsida. Beställningarna strömmade in och då var det bara att sätta igång. Vi kunde producera ungefär 100 visir i timmen och skrivarna var igång i stort sett dygnet runt, säger Edward Hadziavdic, och fortsätter:
– Många på Chalmers stöttade, inklusive ledningen, och bistod med lokaler, utrustning och hjälp med att köpa in material. Som mest var vi hundratalet personer som var inblandade i hela kedjan, som bestod av produktion, kvalitetskontroll, tvätt och packning.
Ungefär samtidigt var det två andra studenter på teknisk fysik på Chalmers, Carl Strandby och Joel Martinsson Budillon, som även de blev triggade att tillverka skyddsutrustning. De hade bekanta i Stockholm som hade börjat tillverka förkläden i plast och ville ta initiativet till Västra Götaland. De fick tillgång till en verkstad på A working lab i Johanneberg, där de själva kunde börja bygga upp en produktion. En läkare från Stockholm hade utformat ett mönster till ett förkläde, som fanns tillgängligt på nätet. De köpte in varmluftspistoler och plastrullar från byggvaruhus och sen var de redo för masstillverkning.
– Vi har en stor fördel jämfört med andra organisationer. Chalmers har ingen långsam organisationskultur. Vi hade alla bilden av att när något behövde göras så kunde vi sätta igång. Vi försökte direkt sätta upp en produktionskedja, som vi sedan optimerade efter hand, säger Carl Strandby. – Volontärer strömmande till, studenter och personer som var permitterade. Alla hade olika specialistkompetenser. Efter ett par timmar hade vi redan tillverkat 500 förkläden. Vi samarbetade med Göteborgs Stad, som skötte all distribution. De hade koll på vilka verksamheter som behövde utrustning.
Tillsammans med hundratals studenter och andra frivilliga arbetade alla fyra intensivt dygnets alla timmar under ett par veckor, då lagren stod tomma på sjukhus och vårdcentraler. Resultatet av deras insatser blev 15 000 visir och 12 000 förkläden.
– Det känns fantastiskt att vi kunde hjälpa till. Det var mindre krångligt än vad jag trodde att komma igång, säger Joel Martinsson Budillon. Folk är öppna och vill hjälpa till. Man måste också våga testa, för ingen vet på förhand.
– Det var en stor utmaning och lärdom att organisera hundratalet personer och prestera under tidspress, säger Marcus Örtenberg Toftås. För att det ska lyckas måste man kunna förlita sig på andra människor, att alla gör vad de ska och gör det bra. Det funkar så länge alla har samma målsättning.
För sina viktiga insatser i arbetet med att bekämpa smittspridningen belönas alla fyra med ett särskilt pris inom ramen för Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap 2021.
Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap
Priset instiftades 2011 av Bert-Inge Hogsved, själv teknisk fysiker, och Hogia-gruppens grundare och VD. Priset delas varje år ut till studenter inom teknisk fysik, teknisk matematik eller kemiteknik med fysik på Chalmers. Syftet är att uppmärksamma entreprenöriella initiativ bland studenterna.
