Vad är AGI?
Istället för en årlig kontrolluppgift ska arbetsgivare skicka in detaljerad information månadsvis för varje anställd via en arbetsgivardeklaration. Den ska innehålla utbetalda ersättningar, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Från och med 1 januari 2025 ska även information om anställdas frånvaro som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning rapporteras enligt förslag.
Varför infördes AGI?
Behovet av lagregleringen kom av att vi har en allt mer rörlig arbetsmarknad med olika anställningsformer. Regleringen ger både arbetsgivare och arbetstagare bättre koll på att redovisad lön och skatteavdrag blir korrekta. Med de nya uppgifterna gällande frånvaro kopplad till föräldraledighet vill man också förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
När trädde AGI i kraft?
Den 1 juli 2018 skedde första steget i införandet av arbetsgivardeklaration på individnivå. AGI trädde i kraft för de allra flesta företag 1 januari 2019.
Vilka berörs av AGI?
Alla företag och organisationer som är registrerade som arbetsgivare är skyldiga att lämna arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI).
Vilka krav ställer AGI på företag?
Med årlig kontrolluppgift fanns det tidigare utrymme för arbetsgivare att rätta uppgifter när det blivit fel i utbetalningar till medarbetare löpande under året. Med AGI är varje månad ett avslut för sig, vilket ställer högre krav på att rapporteringen blir rätt från början.
Hur påverkar AGI den anställde?
Om rapporteringen blir fel kan det få konsekvenser för en medarbetare. Om det har redovisats för mycket skatt till Skatteverket kommer det att regleras för den anställde först vid nästa års deklaration. Därmed läggs ett större ansvar på den enskilde i att läsa sin lönespecifikation samt agera om uppgifter behöver rättas innan deklarationen rapporteras in till Skatteverket den 12:e i varje månad.
Hur påverkas arbetet för en löneadministratör?
Eftersom vissa myndigheter har direktåtkomst till anställdas uppgifter via Skatteverkets portal, exempelvis Försäkringskassan, Kronofogden och Arbetsförmedlingen så behöver de arbetsuppgifterna inte längre utföras av en löneadministratör. Även den anställde kan själv hämta intyg för exempelvis lånelöfte för bolån direkt via Skatteverkets Mina Sidor, istället för att vända sig till sin löneadministratör. Löneadministratören slipper också en större arbetsbelastning vid årsskiftet då kontrolluppgifterna redan lämnats in till Skatteverket månadsvis.
Vem gör vad om det blir fel?
Det beror på. Om det finns pengar att justera mot och att beloppen är av positivt värde även efter justeringen är gjord, kan justering göras i nästkommande månad. Om man däremot hamnar på minusposter måste eventuella fel som rapporterats in till Skatteverket korrigeras i samma månad som felet uppstod genom att arbetsgivaren lämnar in en helt ny arbetsgivardeklaration för den månaden. Varje rättelse innebär därför ökad administration.
Arbetsgivare har inte rätt att göra skattekorrigeringar för den anställde. En anställd som fått för mycket lön och där arbetsgivaren har hunnit rapportera till Skatteverket måste själv återbetala hela bruttobeloppet till arbetsgivaren i samma månad som felet begåtts. Det vill säga även skatten.
Om för mycket skatt redovisats till Skatteverket kommer det att regleras vid nästa års deklaration. Den enskilde arbetstagaren har därmed större ansvar att läsa sin lönespecifikation samt agera om uppgifter behöver rättas innan deklarationen rapporteras in till Skatteverket.
Har Hogia stöd för AGI?
Ja, det finns en inbyggd funktionalitet för att enkelt hantera AGI i Hogias lönesystem.