Bäst i världen på digitalisering

Som privatperson i Sverige idag förväntas det att du har ett BankID, att du kan swisha för något du har köpt, att du kan godkänna ett elavtal via sms och till och med att du kan besöka en läkare enbart med din telefon. Och svenskarna hänger med i anpassningen, det visar inte minst Network Readiness Index* (NRI) som rankar Sverige etta i världen när det gäller digitalisering.

Sverige – bäst i världen på digitalisering

I Sverige finns en uttalad strategi där vi ska bli bäst i världen på digitalisering. Där är vi redan nu visar rapporten från NRI. NRI är en årlig jämförelse av länders förmåga att tillvarata digitaliseringens möjligheter. I årets rapport ligger fokus på förmågan att använda digitala verktyg för att hantera de samhälleliga konsekvenserna av den pågående pandemin.

Alltså har pandemin och förmodligen strategin för pandemin medfört att vi nu är etta i världen på digitalisering. Digitalisering som kanske annars skulle ta år att införa har endast tagit några få månader och det kommer nya digitala verktyg och tjänster hela tiden.

Att vi har varit så bra på digitalisering kan bero på att vi har mycket att vinna på det. Sverige är ett exportberoende och ganska stort land geografiskt men med en förhållandevis liten befolkningsmängd. Digitaliseringen hjälper oss att minska avstånden. Det är inte heller bara staten som ser vinsten, även kommunerna och många företag tar initiativ för att öka takten.

”Rapporten slår fast att digitala lösningar har varit avgörande för att hantera samhällseffekterna av coronapandemin. Att Sverige toppar listan är ett kvitto på att vi har gjort rätt som satsat på en digitalisering som omfattar hela samhället,” säger digitaliserings­minister Anders Ygeman i ett pressmeddelande från regeringen.

Pandemin har och har haft stora konsekvenser för många i samhället och kommer att påverka oss även ett bra tag framåt i tiden. När den är över kan det vara frestande att gå tillbaka och göra som vi alltid har gjort, men då kanske vi ska fråga oss, är det verkligen nödvändigt med allt resande och alla fysiska möten?

Arbete hemifrån i pandemitider

Att vissa yrkesgrupper har kunnat utföra sitt arbete hemifrån är och har varit viktigt i Sverige som en del av strategin för att minska smittspridningen. De som inte var vana att arbeta på distans tvingades anpassa sig efter situationen, hitta arbetssätt och verktyg för att det skulle fungera och på så sätt fortsätta att hålla igång Sveriges ekonomi. Undersökningar visar nu att effekterna i stort har varit att vi är lika produktiva, eller kanske till och med ännu mer produktiva när vi arbetar hemifrån.

Sverige har stor fördel av att regeringen har satsat stort på att hela samhället ska ha tillgång till snabbt bredband. Genom molnbaserade tjänster där du kan logga in var du än befinner dig och digitala verktyg som passar just ditt arbete så kan det till och med vara enklare att arbeta hemifrån. Och idag går det att utföra åtskilliga uppgifter via nätet.

Du som arbetar med lönehantering, redovisning eller ekonomi kanske är van vid att hantera många papper i ditt arbete. Men med tillgång till internet kan du idag även hantera de uppgifterna digitalt. Det finns digitala flöden för alla typer av fakturor, det finns lösningar för att skicka alla slags dokument för attestering och signering, det finns digital tidrapportering och det finns till och med möjlighet att sköta all bokföring online. I stort sett kan man säga att det oftast finns en digital lösning för de flesta arbetsuppgifter som traditionellt sätt hanterats på papper.

Gammalt vs nytt

Idag satsas det fortfarande pengar på gammal teknik. Trots att vi i Sverige skickar mycket e-post så investeras det cirka 200 miljoner Euro om året i fysisk post där papper skickas fram och tillbaka. Det är kostnader som både Sverige och andra länder istället skulle kunna investera i ny modern teknik.

Men det investeras förstås också i ny teknik. I en kommun använder man till exempel artificiell intelligens för att stötta i hanteringen kring socialförsäkringsfrågor. Det har reducerat hanteringstiden från en månad en vecka. Tid som istället kan användas till att utbilda eller skola in folk i arbete. Inom vården har många tjänster blivit digitala och statistik visar att fler än 400 personer över 100 år någon gång har använt sig av en vårdapp. AI hjälper även till inom vården. Där används den till exempel för att analysera röntgenbilder och identifiera frakturer.

I Sverige finns en politisk vilja att möjliggöra ny teknik och det finns ett tänk om att alla ska vara inkluderade. Det finns alltid rum för förbättringar säger Ygeman under det digitala lanseringsmötet av NRI. Men för att fortsätta utveckla och möjliggöra ny teknik måste vi bli bättre på att samla och tillgängliggöra information och data. Några av de gällande lagarna kring information skrevs till och med innan datorerna fanns och de måste också uppdateras så att de inte blir onödiga barriärer i teknikutvecklingen.

* NRI – Network Readiness Index är en årlig rapport som under år 2020 fokuserade på Digital Transformation. Rapporten rankade 134 länders ekonomier och baserade på intervjuer med experter inom olika aspekter av digital transformation, utifrån 60 variabler. Från rollen som företag och regering, till frågor om inkludering. Indexeringen utgick från de grundläggande dimensionerna, Teknik, Människan, Styrning och Påverkan. Network Readiness Index sammanställs av tankesmedjan Portulans Institute, i år i samverkan med UNESCO.
Läs mer och se Anders Ygeman under lanseringen av NRI här, https://networkreadinessindex.org/

Källa Network Readiness Index och Regeringen