Idag är planen att alla banker som vill ska vara anslutna till den nya betalningsinfrastrukturen i mitten av år 2023. Transformationen med kontoöverföringar beräknas vara påbörjad vid årsskiftet år 2023/2024. Istället för åtta olika betalningsinfrastrukturer kommer vi att få en gemensam för hela Norden. För Sveriges del innebär det främst att vi får en modern infrastruktur som bygger på internationella standarder och ger möjligheter till teknisk innovation och bättre kunderbjudanden.
Lars-Åke Edenfeldt, Svenska Transformationsprogrammet
Vilka fördelar finns med den nya betalningsinfrastrukturen?
– Den gemensamma nordiska betalningsinfrastrukturen kommer att gynna handelsutbytet mellan våra nordiska länder och det är en anpassning till övriga Europa så även över de europeiska gränserna kommer handelsutbytet att underlättas. Det kommer också att innebära möjligheter för företag att förenkla och automatisera sin hantering, vilket både är tids– och kostnadsbesparande, menar Lars-Åke.
– För de som hanterar löner kommer också en av fördelarna vara att det blir möjlighet att koppla mer text till betalningen. I dag ryms 12 tecken, i framtiden kommer det att rymmas tio gånger så mycket text, vilket öppnar upp för att effektivisera konteringsprocessen.
Lars-Åke berättar också att för servicebyråer och systemleverantörer innebär förändringen att man inte längre kommer att kunna skicka betalfiler direkt till Bankgirot. Istället kommer de filerna att skickas direkt till de olika bankerna. Detta är för att anpassa infrastrukturen till de lagkrav som finns på bankerna när det gäller till exempel penningtvätt och terrorfinansiering.
– I dagens system får man veta att en betalning på 150 000 kronor kommit in, men man får inte veta om det var 150 000 enkronor som betalats in separat eller en stor inbetalning à 150 000 kronor. Det lever helt enkelt inte upp till de krav som lagen ställer på bankerna.
Vad gäller för banker och vad är bankspecifikt?
I den nya betalningsinfrastrukturen kommer bankerna att ha möjlighet att erbjuda sina egna produkter och tjänster för att lösa sina kunders behov. Men Lars-Åke tror inte att skillnaderna för en ”standardprodukt” kommer att skilja sig så mycket åt. Han poängterar dock att bankerna måste tänka på den gällande konkurrenslagstiftningen och att de därmed inte kan samarbeta kring utbud av produkter och tjänster.
– Gemensamt för bankerna är ändå att de måste hålla sig till vissa tidpunkter och de viktigaste formatreglerna. Men det kommer inte att finnas krav på bankgemensamma produkter för att ansluta sig till den nya planerade betalningsinfrastrukturen. Dock kommer bankerna att behöva anpassa sina filformat till ISO-standard. Den planerade nya betalningsinfrastrukturen baserar sig på XML ISO 20022 men exakt hur bankerna kommer att utnyttja detta är upp till dem. Varje bank kommer att komma med sina lösningar och gillar man det inte så får man helt enkelt byta bank.
Lars-Åke tror också att den nya betalningsinfrastrukturen kommer att underlätta för samtliga aktörer när det gäller att utveckla tjänster men han menar att det är för tidigt att sia i vilken utsträckning det kommer att underlätta. Det är dock inte orimligt att tänka sig att en ny betalningsinfrastruktur kommer innebära nya möjligheter för nya digitala lösningar med nya aktörer.
Inga skäl till oro
Även om det är naturligt att känna viss oro inför en sådan här förändring så finns det inga skäl till att oroa sig menar Lars-Åke. Det är i och för sig den största förändringen på minst 50 år, men det finns tid till förberedelse konstaterar han.
– Man bör tänka på att i den nya planerade betalningsinfrastrukturen sker filkommunikation direkt mot bank och därmed är det viktigt att ha ett till banken anpassat filformat. De flesta banker kan redan idag hantera ISO-format och jag rekommenderar att man har en dialog med sin bank om vad man kan göra redan nu för att förbereda sig.
