Skatteförslagen från Finansdepartementet, som har skickats ut för remiss inför nästa års budgetproposition, har satt igång diskussionen om de kommande skatteändringarna. Flera av förslagen kan härledas till Tidöavtalet, där partierna har enats om reformambitioner på skatteområdet att förverkliga under mandatperioden. Genomförande av de olika reformerna beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet, och nu pågår intensiva förberedelser inför höstens budgetförhandling.
I höst kommer regeringen besluta om de vill gå vidare med de föreslagna skatteändringarna. De omfattande förberedelserna påbörjas dock i god tid för att säkerställa att förslagen hinner passera alla instanser innan förhandlingar inleds.
Förslag som hittills har remitterats
Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare
Reglerna för ett s.k. förenklat årsbokslut introducerades 2007. Då fastställdes en beloppsgräns på 5 000 kr för att inte behöva värdera lager och göra värdeminskningsavdrag – och sedan dess har gränsen varit oförändrad.
Den föreslagna höjningen av gränsen, från 5 000 kr till ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor för 2024), innebär förenklingar för betydligt fler än tidigare. Förslaget innebär en förskjutning av beskattningen, och eftersom det berör de allra minsta företagen, blir statens förlorade intäkter låga. En välkommen utveckling för de mindre företag som påverkas, och en prisvärd förenkling!
Delar av ISK-sparandet blir skattefritt
Investeringssparkonto (ISK) är en sparandeform som infördes 2012 för att göra det enklare för gemene man att spara kapital. Istället för att beskattas baserat på faktiska vinster, eller få avdrag för förluster, beskattas ett kapitalunderlag med en skattesats som grundar sig på statslåneräntan. De senaste åren har skattesatsen på ISK ökat markant, vilket leder till en ökad beskattning på sparandet.
Med det nya förslaget som regeringen remitterat ska de första 300 000 kr som sparas på ISK-konto vara skattefria.
Skärpta regler för avdragsgill ränta
Den föreslagna begränsningen av rätten till avdrag för ränteutgifter i kapitalinkomster väcker oro kring ökade lånekostnader för de lån där avdrag inte längre är tillåtet. Förslaget i promemorian innebär nämligen att lånet behöver uppfylla särskilda förutsättningar, gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad, för att räntan ska vara avdragsgill.
Enligt förslaget ska ränta endast dras av om lånet lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt, samt om det är ett byggprojekt som kommer omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. För övriga lån kommer kostnaden stiga, vilket är något som kan drabba de som redan har betalningsproblem särskilt mycket. Dock finns det brist på information om fördelningen av olika lån, vilket kommer att behöva specificeras med hjälp av kontrolluppgifter. Det är därför svårt att veta hur förslaget ska kunna kontrolleras om det träder i kraft.
Avdragsrätten för ränta i inkomstslaget näringsverksamhet berörs inte av förslaget.
Skattereduktion för grön teknik utan tidsbegränsning
Enligt dagens regler kan utföraren av grön teknik inte ta ut en förskottsbetalning för nära årsskiftet, vilket utgör en stor begränsning. Detta beror på att det finns risk att kunden inte beviljas någon skattereduktion om installationen inte slutförs och betalas inom rätt tidsram.
Det nya förslaget innebär att begäran om skattereduktion ska ha inkommit till Skatteverket senast den 31 januari året efter att arbetet slutbetalades, vilket gäller oavsett när tidigare betalningar har gjorts. I och med detta så blir därmed tiden på året inte längre avgörande för affären.
Förenklade regler vid företagsöverlåtelser
Redan i budgetpropositionen för 2024 påtalade regeringen behovet att förenkla reglerna om underskott efter en ägarförändring. Genom att minska betydelsen av de skattemässiga konsekvenserna strävar regeringen efter att underlätta företagsöverlåtelser på affärsmässiga grunder.
De föreslagna ändringar till Inkomstskattelagen inkluderar bland annat en höjning av beloppsspärren från 200 till 300 procent av köpeskillingen. Detta innebär en ökad kvot för hur mycket underskott som får behållas efter förvärv. Dessutom föreslås att fler får undantag från beloppsspärren. Förändringarna förväntas bidra till en positiv utveckling inom näringslivet, om än relativt liten.
Mer flexibla uttagsregler för pensionärer
Många pensionärer finner det lockande att arbeta parallellt med sin pension, särskilt med tanke på hur lågt beskattade arbetsinkomster är för pensionärer. Det finns dock en risk att den högre inkomsten når en nivå som medför statlig skatt, vilket i sin tur minskar det ekonomiska incitamentet att arbeta.
Om det nya förslaget förverkligas kommer pensionärer, under de första fem åren pensionen utbetalats, tillåtas göra uppehåll eller ändra utbetalningstiden. Enligt nuvarande regler är detta inte möjligt då kapitalet från pensionsförsäkringar och pensionssparkonton måste betalas ut under minst fem år, med lika eller högre belopp vid varje utbetalningstillfälle, och inte kan pausas. Syftet med ändringen är att göra det mer flexibelt att välja hur man vill lägga upp sin pension.
Skatteändringar i nästa budgetproposition
Innan budgetförhandlingar inleds i höst väntar ett omfattande arbete och det är angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. Huruvida de remitterade skatteändringarna sedan faktiskt presenteras i budgetpropositionen för 2025, i vilken omfattning och med vilken dimensionering, väntar att se.
