Lagen om anställningsskydd, LAS, ändras
LAS ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. En utredning tillsattes april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021.
– En av konsekvenserna kan bli att rörligheten blir större på arbetsmarknaden. Det kan vara både positivt och negativt. Dels kan det bli lättare för en arbetsgivare att göra sig av med personal men det kan också göra att det blir lättare för arbetstagaren att hitta nytt jobb eftersom rörligheten är större, säger Erik Douglasson.
Höjd pensionsålder i LAS
Idag har du rätt att arbeta kvar på din tjänst till 67 års ålder enligt lagen om anställningsskydd. Från och med 2020 har du rätt att vara kvar på jobbet till 68 års ålder och från 2023 kan du vara kvar till 69 års ålder. Beslut om ändrat anställningsskydd fattades den 18 juni 2019.
Riktålder för pension införs
Åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension och bostadstillägg kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling, vilket innebär att en så kallad riktålder införs. Det innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension och bostadstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling.
Riktåldern börjar användas 2026, då ändras den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till att gälla tre år före den riktålder som införs. Riktåldern kommer troligen att vara 67 år vid införandet 2026 vilket skulle ge en ålder på 64 år för tidigaste tidpunkten att ta ut allmän pension. Det skulle innebära att du som är född 1963 eller senare tidigast kan ta ut din allmänna pension vid 64 års ålder. Det finns förslag på ändring redan från 2023 kring att flytta 65 år för rätt till garantipension till 66 år. Det blir som en övergång till att riktåldern ska användas från 2026.
– Eftersom vi blir äldre och äldre så är det bra att möjligheten ges att arbeta kvar även efter 65 års ålder. Däremot så tror jag att man får anpassa detta utifrån vilket yrke man är i, en tjänsteman kanske kan arbeta längre än en person som arbetar inom vården till exempel. Sen är det viktigt att arbetsgivaren tänker på att vidareutbilda sin personal så att inte de som är lite äldre blir åsidosatta. Det får ju inte heller bli ett hinder för ungdomar som ska ut i arbete, menar Erik Douglasson.
Arbetsgivaravgifter sänks
Sänkt arbetsgivaravgift för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa är en del i regeringens höstbudget. Reformen kallas ingångsavdrag och kommer fullt utbyggd att kosta sex miljarder kronor under tre år, varav 1,67 miljarder kronor år 2020 när avdraget införs den 1 juli. Arbetsgivaravgiften sänks från 31 till 10 procent när företag anställer unga, nyanlända eller långtidsarbetslösa under de två första åren på eller tillbaka på arbetsmarknaden. Under alliansregeringen infördes liknande skattelättnader för arbetsgivare. Tanken med reformen är enligt Centern att de som står långt ifrån arbetsmarknaden enklare ska kunna gå från bidrag och in i arbete.
– Det är bra att trösklarna minskar för de som inte har kommit ut i arbete. Dock kan ju risken bli att arbetsgivare utnyttjar målgruppen för reformen. Om en arbetsgivare väljer att anställa unga, nyanlända och långtidsarbetslösa för att arbetsgivaravgiften är låg, istället för att ta den som faktiskt har kompetensen och är bäst lämpad för en tjänst. Jag ser också en risk för ökad administration för arbetsgivare kring att använda arbetsgivaravgiften till ett sådant styrmedel samt att det kan vara svårt att finna en tydlig och rättvis definition på vem som är långtidsarbetslös, säger Erik Douglasson.
Friår blir kritiserad utvecklingstid
Miljöpartiet har fått igenom en ny version av det gamla friåret. Den nya reformen benämns som utvecklingstid och börjar gälla i oktober 2020. Då kommer det bli möjligt att starta eget eller ta ledigt från jobbet för att utbilda sig och samtidigt få ersättning motsvarande dagens a-kasseersättning. Men under det första året kommer bara några hundra personer kunna ta del av reformen. När reformen är fullt utbyggd 2022 kommer den att kosta en knapp miljard och omfatta upp till 5 000 personer. Både facken och arbetsgivarna är kritiska till förslaget och tycker att satsningen på arbetsmarknadsutbildning istället borde riktas mot de som är arbetslösa.
– Jag tycker att kompetensutveckling bör främjas men att en arbetstagare ska vara frånvarande ett helt år för att få vidareutbildning tror jag kommer få konsekvenser hos arbetsgivare som säkert kommer att förlora kompetent personal. Jag kan också tycka att om en arbetsgivare vill behålla sin personal så bör man erbjuda kompetensutveckling inom arbetsplatsen, säger Erik Douglasson.
Familjevecka
Familjeveckan kapades till tre dagar i januariöverenskommelsen. Föräldrar ska få tre dagars extra ledighet var vid bland annat skollov och studiedagar. Ensamstående får sex dagar. Familjeveckan omfattar ungefär 900 000 familjer och beräknas kosta staten 5,4 miljarder kronor. En tidsplan för när reformen kan komma på plats saknas.
Sänkt skatt för pensionärer
Enligt överenskommelsen ska den högre skatt som pensionärer betalar tas bort år 2020 och pensionen för vanliga löntagare ska höjas 2021. Förslaget, som beräknas kosta 4,33 miljarder kronor, föreslås träda i kraft 1 januari 2020. För den med en inkomst på 20 000 kronor i månaden innebär det en sänkt skatt med ungefär 200 kronor i månaden. Förslaget finns med i höstbudgeten.
