Enligt Medlingsinstitutet finns det omkring 700 kollektivavtal som förhandlas mellan cirka 55 arbetsgivarorganisationer och cirka 60 fackförbund. De 700 kollektivavtalen innefattar löner och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Av de 700 avtalen omförhandlas cirka 500 avtal under 2020. De omfattar närmare 3 miljoner anställda och du är kanske en av dem.
Anders Holger-Nilsson är ordförande för Unionens branschdelegation Handel & Visita. Delegationen förhandlar kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna Svensk Handel (för tjänstemän inom handel och detaljhandel Systembolag och Apotek), Almega, Visita och Teknikgrossisternas Arbetsgivareförening.
Anders Holger-Nilsson, ordförande för Unionens branschdelegation för Handel & Visita
Detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen är två av de branscher som har drabbats allra hårdast av coronapandemin. Anders berättar hur årets avtalsrörelse ser ut och har sett ut hittills.
Märket för löneökning
Den 1 november blev avtalen inom industrin klara och det så kallade märket sattes. Märket bestämmer nivån på löneökningar för övriga avtalsområden på arbetsmarknaden. Märket sätts sedan ungefär 20 år tillbaka av fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna inom industrin. Industrin är den del av arbetsmarknaden som traditionellt sätt är mest konkurrensutsatt internationellt och man har inte velat riskera att produktion flyttas till andra länder på grund av att lönerna blir för höga i Sverige.
– Nuförtiden är det fler branscher som är hårt konkurrensutsatta och det är egentligen inget som hindrar att de är med och sätter märket, berättar Anders. Men det är stor press på ansvar bland fackförbund och arbetsgivarorganisationer att sätta märket och ingen vill ju vara ”the bad guy” som sätter ett för högt eller för lågt märke.
När märket sattes i år var det tydligt att det var lite av en omvänd spelplan. Industrin som ofta präglas av sämre förutsättningar hade i år bättre förutsättningar än flera andra branscher. Därför nådde märket en relativt hög nivå.
– Vi landade på 5,4 procents löneökning på 29 månader, där den första löneökningen är på 2,8 procent och 0,4 procent i avsättning till flexpension utgår redan från den 1 november 2020. Den andra löneökningen sker först i april 2022 med en ökning på 2,2 procent. Dessa siffror kan skifta lite mellan olika avtal men totalvärdet är detsamma. Det är ett ganska högt märke som satts och jag tror att det finns risk att det kommer gå ut över företag som har det svårt, menar Anders.
Inom branscher som handel, transport, hotell och restaurang är det många företag som har gått dåligt under pandemin. I de branscherna tycker arbetsgivarna att märket är alldeles för högt. Många avtal är redan färdigförhandlade men det har varit tuffa förhandlingar, inom vissa kollektivavtalsområden har det till och med lagts strejkvarsel.
– Jag tror att arbetsgivarna vet att de kommer att behöva ge med sig när det gäller märket. Men jag befarar att om pandemin fortsätter länge så kommer vi bland annat på grund av det höga märket att få fler uppsägningar inom de branscher som har det svårt. Då finns det risk att arbetsgivarna i större utsträckning kommer att tillämpa korta anställningar med osäkra anställningsformer. Personligen hade jag velat ha ett femmånaders avtal i väntan på nästa år, förhoppningsvis hade man ju vetat då åt vilket håll det bär.
Udda avtalslängd
Att det blev ett 29 månader långt avtal är helt enkelt för att om man räknar med de sju månader som gått sedan april då avtalen skulle ha varit klara så blir avtalet 36 månader, alltså tre år. April är den normala tidpunkten för att sätta löner och parterna är överens om att det är en bra period. Det gör att man kan förhandla vid den normala tidpunkten på året nästa gång avtalen förhandlas om.
Under 2020 kommer det inte att bli någon retroaktiv löneökning. Det beror på att de kollektiv- och löneavtal som gällde i mars förlängdes, vilket innebar att dessa gällde och gäller fram till dess att nya avtal finns på plats.
– En av anledningarna till att löneökningen den 1 november är relativt stor är helt enkelt för att man slår ihop löneökningarna för 2020 och 2021, berättar Anders. Om du får löneökningen nu så får du egentligen på lång sikt fler kronor än om du får den senare. Och i och med att man inte kan få något retroaktivt så kan detta ses som en kompensation från arbetsgivarsidan.
Förhandling i pandemitider
Branschdelegationen för Handel & Visita sitter fortfarande vid förhandlingsbordet i skrivande stund. Avtalet löper ut den siste november 2020 och Anders berättar att det är och har varit mycket tuffare att förhandla mitt under en pandemi, då de flesta förhandlingstillfällen har fått ske helt digitalt.
– Nästan alla förhandlingar sker över Microsoft Teams. Den största skillnaden är att när man sitter vid det digitala förhandlingsbordet får man inte samma ögonkontakt även om kameran är på, och man kan inte heller läsa kroppsspråk och blickar på samma sätt som man kan om man ses fysiskt.
Anders menar att det såklart ligger båda parterna i fatet och alla suckar lika mycket över att man inte kan träffas.
– Även arbetet med att analysera efter ett förhandlingstillfälle har fått ske helt digitalt. Det arbetet är minst lika viktigt och det blir inte detsamma när man inte kan ses. Den viktiga ständiga dialogen som man också har haft försvinner helt när man inte ens har de där kaffepauserna tillsammans, säger Anders.
– Men vi blev ju alla lite tagna på sängen när corona bröt ut så jag tror det var bra att vi sköt upp förhandlingarna. Vi vet ju lite mer nu och hur vi kan anpassa oss. Och framförallt har vi blivit mycket bättre på att sköta möten digitalt, avslutar han.
Läs mer om hur en avtalsrörelse går till här.
