Viktiga skatteförändringar i budgetproposition

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs återigen

Vanligtvis justeras skiktgränsen för statlig inkomstskatt varje år med konsumentprisindex plus två procentenheter. För beskattningsåret 2024 pausades dock denna uppräkning. Det är därför ingen regeländring för 2025, utan en konsekvens av att vi återgår till den vanliga uppräkningen. Skiktgränsen för 2024 uppgår till 598 500 kr och beräknas bli 625 800 kr för 2025.

Förstärkt jobbskatteavdrag

Skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster över ca 190 500 kronor per år, vilket innebär en skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare. Denna sänkning gäller för dig med inkomst mellan ca 15 900 kr och 40 000 kr per månad. I genomsnitt ökar skattereduktionen med knappt 2 600 kr per person och år för de som omfattas av förslaget.

För dig som har fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång utgår ett särskilt jobbskatteavdrag för äldre, som är utformat på ett annat sätt än det ordinarie jobbskatteavdraget.

Förstärkning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer

För att minska skillnaden i skatt mellan arbetsinkomster och pensionsinkomster föreslås ett förhöjt grundavdrag som ska motsvara det förstärkta jobbskatteavdraget. Det särskilda tillägget till det ordinarie grundavdraget föreslås höjas för alla med förvärvsinkomster över ca 190 500 kr per år.

Det förhöjda grundavdraget gäller för dig som fyllt 66 år, även om du fortsätter att arbeta. I genomsnitt innebär detta en skattesänkning på 1 100 kr per år för de som omfattas av förslaget.

Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget

Avtrappningen som tidigare gjorts vid högre inkomstnivåer för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas nu bort. För de som omfattas av förändringen innebär detta en genomsnittlig skattesänkning på cirka 10 100 kr per år.

Idag minskar jobbskatteavdraget successivt vid en årsarbetsinkomst på ca 776 000 kr och upphör helt vid ca 2 206 000 kr. De största skattesänkningarna kommer arbetande personer över 66 år med höga inkomster att få, eftersom de gynnas både av att avtrappningen av jobbskatteavdraget (som idag börjar vid 600 000 kr i årsarbetsinkomst) och det förhöjda grundavdraget.

Syftet med förslaget är att sänka marginalskatten och göra det mer lönsamt att utbilda sig och arbeta mer.

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet från 2026

Förslaget är att höja beloppsgränsen för avdrag för inställelseresor samt resor mellan bostad och arbets- eller utbildningsplats. Gränsen höjs från dagens 11 000 kr (som varit oförändrad sedan 2017) till 13 000 kr från och med 1 januari 2026.

Sänkt ersättningsnivå för expertskatt

Den så kallade beloppsregeln sänks så att den nu omfattar arbetstagare vars lön och ersättning för arbete i Sverige överstiger 1,5 prisbasbeloppet per månad, jämfört med dagens 2 prisbasbelopp. Detta rör de så kallade expertskattereglerna, som ger skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner,

Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller

Den nuvarande möjligheten till skattereduktion för installation av solceller föreslås sänkas från 20 % till 15 %. Dessutom föreslås att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas från och med 1 januari 2026.

Regeringen menar att den kraftiga ökningen av solcellsanläggningar har gjort att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom skattereduktion.

Utvidgning av växa-stödet

Växa-stödet, som innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda, föreslås utvidgas till att gälla upp till två anställda. Samtidigt föreslås att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs från 25 000 kr till 35 000 kr per månad.

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Investeringssparkonto (ISK) infördes 2012 för att göra det enklare för gemene man att spara kapital. Istället för att beskatta faktiska vinster eller ge avdrag för förluster, beskattas ett kapitalunderlag baserat på statslåneräntan. Under de senaste åren har skattesatsen på ISK ökat markant, vilket har lett till högre beskattning av sparandet.

Nu föreslås en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkter. Den skattefria nivån föreslås vara 150 000 kr från och med den 1 januari 2025 och ökas till 300 000 kr från den 1 januari 2026.

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

Marknaden för konsumtionslån har vuxit snabbt de senaste åren, där en stor andel utgörs av lån utan säkerhet. För att motverka en ökad skuldsättning föreslås nu att avdragsrätten för räntor på lån utan säkerhet avskaffas. Ränta ska bara få dras av för lån med säkerhet i bostad, fordon eller båt, samt för byggprojekt som senare omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. Detsamma gäller för ränta på lån från pantbanker.

Förändringen införs stegvis under en tvåårsperiod. För beskattningsåret 2025 får 50 % av ränteutgifterna på dessa lån dras av.

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott

Förslaget innebär bland annat en höjning av beloppsspärren från 200 % till 300 % av köpeskillingen, vilket ökar kvoten för hur mycket underskott som får behållas efter förvärv.

Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare

Räntefördelning:

Positiv räntefördelning är frivillig medan negativ räntefördelning är tvingande. Det nya förslaget innebär att negativ räntefördelning inte behöver göras om det negativa kapitalunderlaget är högst 500 000 kr, jämfört med dagens gräns på 50 000 kr. Den positiva räntefördelningen får alltid göras, vilket är en förändring från dagens krav på ett positivt kapitalunderlag om minst 50 000 kr.

Förenklat årsbokslut:

Reglerna för förenklat årsbokslut introducerades 2007. Då fastställdes en beloppsgräns på 5 000 kr för att inte behöva värdera lager och göra värdeminskningsavdrag, och sedan dess har gränsen varit oförändrad. Den föreslagna höjningen till ett halvt prisbasbelopp (28 650 kr för 2024) innebär förenklingar för betydligt fler enskilda näringsidkare än tidigare.

För mer information, läs hela propositionen på regeringens webbplats »

Vill du veta mer om det senaste inom ekonomi, skatter och ekonomiavdelningens funktion i den digitala världen? Planera då in ett besök på Hogias Kompetensdag Ekonomi, fysiskt i Stockholm eller Göteborg i slutet av oktober eller digitalt i början av november.

HOGIAS KOMPETENSDAG EKONOMI